Tidigare pristagare
Sedan 2016 delar Teater Blanca ut Kultingpriset. Åren 1995-2015 delades priset ut av föreningen Särimner
Sedan 2016 delar Teater Blanca ut Kultingpriset. Åren 1995-2015 delades priset ut av föreningen Särimner
2019 |
Eva Högberg |
I en tid av många speglar och ytskikt är det gott att få rikta blicken inåt. Under bördan av prestationskrav och prestige är det lyckligt att få leka och nyfiket utforska. Vi är därför tacksamma över att det finns en kreatör som kan få oss att stanna till och flytta runt förståelsen, hitta våra smärtpunkter, förvirras, förundras och skratta. I år ger vi Kultingpriset med självklarhet till Eva Högberg. I hennes gärning anar vi innebörden i uttrycket "Vi kan bara behålla det vi har genom att ge bort det". Hon inspirerar många att hitta till sina egna uttryck samtidigt som hon själv fortsätter att bli till som konstnär, ständigt ny. Eva är inte bara en kulturtillgång i Uppsala. Hon är helt nödvändig. |
|
2018 |
Maria och Ted Dluzewski |
Det finns en liten skara benådade konstnärer som tycks ha blivit utvalda av Livet själv – som om det funnits ett heligt förbund från begynnelsen mellan dem och konstens idé, kulturens tålmodiga kamp och musikens möjliga makt. Om två av dessa utvalda dessutom finner varandra, skapas en hel värld av toner. Inte minst genom en femfaldigt säkrad tonföljd –en barnaskara med ärvd briljans i samma skickliga anda. Årets utmärkelse ges till det Uppsalapar som kanske stått modellför Kultingprisets intention: att uppmärksamma "de som på ett förtjänstfullt sätt offrat sig för kulturen". Vi lägger detta pris i fyra händer – rejäla arbetarnävar– fyrhänder som fulländas i de mest finkänsliga fingertoppar – som aldrig skulle missa en nyans eller delikat detalj. Händer som hör till två varma eldsjälar som lyfter stadens musik och musiker högt och rent. Maria och Ted Dluzewski – den mest välljudande, vegetariska spädgris går med vår stora glädje till er! |
|
|
2017 |
Stina Wollter |
Det finns många sagor, myter och metaforer om hur gamla former måste dö för att nya ska födas. En slaktad gris, en Fågel Fenix ur askan och en skapande människa som upplöser egna och andras onödiga gränser för att göra världen mer öppen och sann. Vi har sett vår pristagare låta en del av jaget dö – en del som består av rädsla, skam och förlamande gamla vanor. Vi har sett henne födas in i nya uttryck. Den här kulturgärningen talar många språk – men har också en mycket enkel inbjudan till oss andra. Att bli vänner. Vi har till 2017 års Kultingpristagare valt en vän- också vår vän. En vän är någon som besitter förmågan att vara ömsesidig. En vän är någon som kan lyssna - lika helhjärtat som hon talar. En vän har en lika hängiven önskan att på allvar vilja se andra - som att själv våga visa sig. En vän är den som berättar lika mycket från sitt perspektiv – som att hon undrar, frågar och bryr sig om andras. Stina Wollter öppnar en konstnärlig arena där mötet blir lika viktigt som verket. Vi har som så många andra känt oss välkomna in i dessa nya mötesrum – och blivit bemötta där, som viktiga vänner. |
|
2016 |
Kent Wennman |
Årets pristagare är en pärlfiskare, som hittar dyrbara musikskatter i både exotiska strömmar och i lokala vattendrag. Dessa pärlor sätter han samman i ny design, och smyckar några av Uppsalas stoltaste scener. De varma, glada och nära scenerna – såsom Kulturoasen i Hågaby och Parksnäckan – har med tiden blivit garanter för kvalitet och öppenhet. Här känner sig alla alltid välkomna. Det beror på det personliga tilltalet i evenemangen – det välkomnande tilltal, som är Kent Wennmans kännetecken. Med eget skickligt artisteri, och med sina olika enastående evenemang, har han fått många lyktor att brinna. Han gör den goda konsten tillgänglig, och den mer åtkomliga kulturen ger han en förnäm kultingknorr. | |
2015 |
Mattias Rosendahl och Mötesplats Treklangen |
Det viktigaste för en framgångsrik arena är inte antalet sittplatser, utan om hjärtat får plats. Det får det på Mötesplats Treklangen. Här finns verksamheter för allt från nyfödda till ungdomar och kulturtanter och lokaler att disponera för allehanda aktiviteter. Genom ambitionen och förmågan att samarbeta och se möjligheter blir verksamheterna i Mötesplats Treklangen ett viktig nav för de boende i området. Tillsammans med verksamheterna i Gottsunda kulturhus skapas också nya evenemang och mötesplatser, som berikar Uppsalas kulturliv. Ni vidgar vyer! Verksamhetsledaren och samordnaren Mattias Rosendahl är ett kraftcentrum och en eldsjäl som med ett kvillrande skratt och en varm rakhet gör skillnad på riktigt och får saker att hända. Med respekt och värme har han förmågan att se människan bortom fördummande fördomar. För mångfald, mot enfald! (Tre)klang och jubel! |
2014 |
Inget pris delades ut |
2013 |
Drottninggatans bokhandel |
Med personligt tilltal, stor kunnande och en gemytlig atmosfär lockar Drottninggatans bokhandel bokmalar av alla åldrar till sina hyllor och tidningsställ. Ni lyckas kombinera den klassiska bokhandelns bredd och djup med det moderna tilltalet i bokbloggar, bokcirklar och e-böcker. Med diverse författarbesök, boklotteri och stammisklubb gör ni er bokhandel till något mer än ett ställe för inköp. Med gott kaffe och lättläst personal får ni den mest inbundne att öppna sig för nya intryck. Ni ryggar inte för de gigantiska bokhandelskedjorna eller e-handelsföretagens växande marknadsandelar utan står pall när bokdöden sägs lura i nästa kapitel. Fortsättningen är en sidvändare. Ni har vågat sätta Ert bokmärke i Uppsalas litterära tegelsten. Vi tackar och bokar - och bokhyllar er insats! Länge leve litteraturen! |
2012 |
Uppsala fotofestival |
Uppsala fotofestival har på kort tid etablerat sig som en vital och inspirerande internationell mötesplats för foto-intresserade amatörer och professionella. Med fokus på inspiration och samarbete har festivalen lyckats ställa in skärpan och trycka på de rätta knapparna för att synliggöra fotokulturen med hjälp av föreläsningar, workshops, utställningar och tävlingar. Engagerade volontärer och andra ideella krafter har gjort festivalen möjlig. Att festivalens utställningar varit spridda till olika platser gör att stora delar av Uppsalas centrum blivit ett festivalområde – en panorering över kreativa krafter i samverkan. Uppsala behöver människor som ni, som inte blundar för möjligheterna utan har sökaren öppen och tillför nya perspektiv till stadens kulturliv. I dessa tider då alla bär med sig en kamera utgör festivalen ett stativ, som ger oss skärpedjup även i det kulturella grådiset. Uppsala fotofestival är en blixtrande och bra knäpp idé. Omelett! |
2011 |
Uppsalakai |
Med frivilliga insatser och ett enastående driv har den ideella föreningen Uppsalakai skapat UppCon – Skandinaviens största event inriktat på östasiatisk populärkultur. Det som startade som en enkel filmvisning har ett decennium senare blivit ett tredagarskonvent – en mötesplats för dem som på ett eller annat sätt vigt sin tid åt dessa mångfacetterade kulturyttringar. Filmvisning, konserter, turneringar, karaoke, dans, tv-spel och föreläsningar fyller konventsdagarna och ger besökarna en totalupplevelse. Sällan finner man så hängivna deltagare som på UppCon, där var och varannan av de tusentals närvarande klätt sig i fantasifulla kreationer. Lekfull seriositet präglar också evenemanget i Uppsala Konsert & Kongress och på Vaksala torg och ett stort antal volontärer gör en beundransvärd insats. Uppsalakai bevisar att unga envetna entusiaster kan göra stordåd och att man med målinriktning och hängivenhet kan komma hur långt som helst. Anime, manga, cosplay – Uppsalaborna har med er hjälp fått möjlighet att tillägna sig en ny vokabulär och nya kulturella uttryck. Den eviga ungdomens stad mår gott av att studentmössorna årligen blandas med peruker, hjälmar, kronor och krinoliner. Ni behövs i Sveriges fjärde storstad. Domo arigato gozaimashita! |
2010 |
Gottsunda Dans & Teater |
Gottsunda Dans & Teater (GDT) har under ett decennium etablerat sig som en självklar del av Uppsalas kulturliv. Här erbjuder yrkesverksamma kulturutövare såväl som amatörer en mångfald av föreställningar, kurser, gästspel, konserter och festivaler till publik och deltagare i alla åldrar. Här har amatörer och proffs en gemensam arena för olika sceniska uttryck, där fokus ligger på lusten och viljan till skapande och berättande framför vad som är kommersiellt gångbart. Den breda pedagogiska verksamheten – med kurser i dans och teater, mentorsprojekt samt profilundervisning i samarbete med Gottsundaskolan – gör en stor och gedigen insats för stadsdelens unga och säkrar återväxten av kulturella utövare för lång tid framåt. Genom avgiftsfria skolföreställningar är GDT en ovärderlig resurs för stadens unga. Gottsunda Dans & Teater förgyller inte bara mångas tillvaro utan också den plats där den ligger. Inget annat centrum i Uppsala har en större kulturell tyngd än Gottsunda centrum – mycket tack vare GDT. Med er blotta existens visar ni att staden har mer kultur att erbjuda än stora institutioner i innerstaden. Men utan en hängiven, engagerad och begåvad personalstyrka skulle GDT inte vara någonting. Här finns ett kunnande och en vilja som imponerar och gör scenen till den framgång den är. Gottsunda Dans & Teater är en given plats för såväl blodssystrar som idealmän, streetdansare, improskådisar och kulturtanter – och alla däremellan. Fett med cred! |
2009 |
Kulturtanten |
Utan Kulturtantens entusiasm och ständiga hunger efter nya intryck skulle vare sig den professionella eller amatörkulturen klara sig många dagar i denna stad. Kulturtanten kan som ingen annan ikläda sig rollen av konsument såväl som producent av kulturens digra och mångskiftande kakbuffé. Sju sorters kulturyttringar räcker inte långt för en äkta Kulturtant. Hon startar bokcirklar, drejar, hejar och sjunger i kör. Hon har abonnemang, står gärna i kö, går på vernissage och slåss för både den första och sista biljetten, till gästspel såväl som till den tusende bortamatchen eller författaraftonen. När programblad ska säljas eller kaffetermosar fyllas är hon redo – alltid redo. Inget kan stoppa denna kulturens envisa amason, varken hagel eller regn, glutenintolerans eller lårbensbrott. I sina färgglada glasögon med kraftigt markerad båge bygger hon – oavsett kulturellt klimat – vänföreningar och arrangerar kulturcirklar. På Kulturtantens späda axlar vilar Uppsalakulturen stadigt. Stort tack, snälla tant! |
|
2008 |
Kungsgrillen |
Med tradition och kvalitet som ledstjärnor har Kungsgrillen genom decennier stått pall mot kortlivade mattrender och kortsiktiga vinstintressen. Lunchrestaurangens klassiska inredning och den relationsskapande trängseln har i symbios med en meny lika pålitlig som potatismoset till den stekta strömmingen, skapat en äkta och omistligt mötesplats, som samlat generationer av Uppsalabor kring långborden. På Kungsgrillen har hälsodieten fått se sig besegrad av stadiga kroppkakor och korintsåsiga sillbullar och här har gästerna lärt sig att kallt ägg inte är något ofärdigt och kvarglömt i kylskåpet utan en kulinarisk sensation. Rättens påvra namn är signifikativt för detta etablissemangs storhet –det är inte paketeringen utan innehållet som agerat huvudingrediens på matsedeln. Systrarna Lipitsä och Westberg har i nära 30 år fört familjetraditionen vidare med den äran och har visat att matkultur inte behöver kräva vare sig vit duk eller välfylld plånbok. Ni har utfört ett ägg-cellent dagsverke! Förhoppningsvis leder era framgångar till att nya förmågor vågar axla manteln och föra den stolta husmanstraditionen vidare. Uppsalaborna behöver det stekta fläsket – även efter jul! | |
2007 |
Torsdagsdansarna |
Torsdagsdansarna håller, genom sin kärlek till den allmännyttiga dansen, liv i en uråldrig kulturell tradition – folknöjet att dansa för dansens egen skull, bortom estrader, uppvisningar och kommersiella intressen. Genom sin ideella verksamhet har man skapat en äkta mötesplats som samlar seniorer och håller ungdomar flytande, då i princip alla intäkter går till ungdomsverksamheten i Upsala simsällskap. Myndigheternas snedsteg har inte fått Torsdagsdansarna att tappa rytmen eller agera panelhönor. Tvärtom bjuder dessa passionerade pensionärer upp till kamp och ger trångsynta byråkrater en tryckare. Torsdagsdansarna är en värdig representant för en inte så synlig del av kulturen i Uppsala. Denna verksamhets hedervärda syfte är enkelt –att förgylla tillvaron och lysa upp vardagen för alla som har dansskorna på sig. Ni äger, som man säger nu för tiden eller på dans-ka: Ni för! | |
2006 |
Sirius fotboll & supporterklubben Västra sidan |
Framgångsrika idrottslag hjälper till att skapa Uppsalas moderna kulturella identitet. Att staden genom Sirius fotbolls avancemang till superettan åter nått framgång i världens största idrott ger Uppsala chansen att odla en mentalitet där finkultur bildar häck med kroppskultur, där måla både kan betyda att sätta en balja och göra en tavla och där ordet konst kan fogas samman med både –verk och –gräs. Fotboll spelas på gräs men utan gräsrötter hade det inte varit möjligt. Årets kultingpris tilldelas såväl Sirius spelare, som människorna i den stora – ofta ideellt arbetande –organisationen kring laget. Priset går också till de hängivna supportrarna i Västra sidan, som trots brist på framgångar under senare år lojalt lyft och stöttat sitt fotbollslag. Vilka lirare! För att nå ytterligare framgångar krävs offer – från spelare, ledning och gräsrötter. Men det krävs också näring – det är dags att näringslivet gör skäl för namnet och slutar att nöta bänk, utan bidrar till förutsättningar för en prunkande drivbänk, där nya plantor skjuter skott. Sirius fotboll har genom avancemanget tagit ett steg mot landets yppersta fotbollselit. Tar 100-åringen ett steg till nästa år? Bollen är rund och allt kan hända. Och fotboll är kultur – ett Sirius game. | |
2005 |
Galleri London |
Galleri London har genom sitt bländande engagemang förstorat Uppsalabornas bildmedvetande och skapat en egen scen för fotokonsten. Trots kulturklimatets kompakta motljus och andra tillståndstekniska stoppvätskor har dessa sökare vägrat att per automatik se allt i svartvitt. Med sitt initiativ sätter de färg på en död del av Fyristorg, gör under i jorden och lyfter fram en underexponerad konstart ur dess mörkrum. Föreningen har framkallat det bästa ur en pissig lokal och skapat en kreativ brännpunkt – ett kamerahus med bilden mitt i centrum. Galleri London är en rörelse med skärpa som med balans och vidvinkel kan mata fram såväl professionella som amatörer att göra negativ till något positivt. | |
2004 |
Per Svalander |
Den skicklige yrkesmannen Per Svalander visar, vid sidan av sina framgångar i sina ordinarie arbeten, ett oförtrutet engagemang i oräkneliga kulturprojekt. Från sin plats i kulisserna bygger han med stor finurlighet förutsättningar för folket i rampljuset. Per Svalander ger med sitt dynamiska lugn trygghet i det rådande kulturkaoset. Han är en tillbakalutad framåtsträvare – med många verktyg och en färgstark palett – som agerar stöttepelare åt det fria skapandet. Denne allkonstnär svetsar i sitt synsätt samman amatörer och professionella och besitter förmågan att se bortom begränsande barriärer. Sveriges ende riktige magiker ser det oväntade i det vardagliga och skapar mästerverk ur till synes ingenting. Han står dessutom upp för sina ideal och slåss för det han tror på. | |
2003 |
Teater Blanca |
I dagens samhälle stressar kampen om tiden människor att placera varandra i fack. Teater Blancas inneboende kraft låter sig dock inte begränsas av förenklade generaliseringar utan sveper som en storm över åskådaren. Ensemblens gränsöverskridande uttryck spränger invanda föreställningar och ger nytt liv till gamla texter. Trots Uppsalas bistra kulturklimat har en ny scen med professionella skådespelare etablerats i staden. Ett faktum som i sig är värt att uppmärksamma. | |
2002 |
Teatertaket |
Med stort personligt engagemang har Teatertakets personal och aktiva skapat ett scenrum där alla, oavsett ålder eller tidigare teatererfarenheter, ges plats. Med lekfull seriositet har man på detta sätt blivit en viktig del i Uppsalas kulturliv. Teatertaket är en fantasins högborg, ett drivhus för nya kulturella impulser och infall, en plats där alla som vill kan vidga sina vyer och där leken tas på allvar. Ett tak som oavsett adress ligger stadigt, trots kulturklimatets snåla vindar. Teatertaket är definitivt några att se upp till! Stort tak! | |
2001 |
Uppsala Internationella Kortfilmfestival |
Med ideellt arbete under lång tid har Uppsala Internationella Kortfilmfestival förvandlat Uppsala till ett smultronställe för filmentusiaster och professionella utövare från när och fjärran och dessutom givit barn möjlighet att blicka in bakom filmskapandets kulisser. Den i år 20-årsjubilerande festivalen har givit Uppsalas kulturperspektiv en vidare vinkel genom att exponera kortfilmer av hög kvalité för en ny publik. Kort sagt står Uppsala Internationella Kortfilmfestival för rörlig bildning där längden inte har någon betydelse – men bredden. | |
2000 |
Klaus Pontvik och Ekocaféet |
Klaus Pontvik har med Ekocaféet lyckats förena den klassiska cafékulturen med konstnärliga uttryck i alla dess former. På kort tid har en lång rad såväl kända som okända kulturutövare givits tillfälle att synas i detta kulturella skyltfönster. Genom Klaus Pontviks personliga prägel och engagemang har Ekocaféet blivit en kravmärkt oas, som konstgödslar Uppsalas kulturliv och tar upp kampen med kommersiella dyngspridare. | |
1999 |
Balderskolans konstnärer |
Genom sitt brinnande engagemang för konsten har konstnärerna på Balderskolan vitaliserat Uppsalas kulturliv. Deras verksamhet spänner över många områden: från Bildkonstskolan, där barn- och ungdomar får en professionell introduktion till konstnärligt skapande, till enskilda konstnärers och gruppers gränsöverskridande och experimentella verksamhet. Dessa konstnärers i många fall ideella insatser på gräsrotsnivå garanterar en bibehållen mångfald och en levande kultur i rikets fjärde största stad. Trots ett bistert kulturklimat ger dessa konstnärer uttryck för en stark konstnärlig vilja, vilket entusiasmerar också andra kulturskapare. | |
1998 |
Filmföreningen Laterna Magica |
Föreningen Laterna Magica har genom initiativet att renovera och återställa den gamla Slottsbiografen till ursprungligt skick gjort en viktig kulturell och kulturhistorisk gärning. Tack vare denna handlingskraft och den breda filmrepertoar som nu visas, har den enda kvarvarande stumfilmsbiografen i Uppsala fått en pånyttfödelse, staden har begåvats med ett nytt kulturcentrum och blivit en turistattraktion rikare. Föreningen Laterna Magica är ett levande bevis på att man med ett helhjärtat engagemang kan förverkliga sina visioner. | |
1996 |
Regissören och dramaläraren Katarina Ehnmark |
Katarina Ehnmark har som regissör, scenograf och manusförfattare utfört en stor kulturgärning genom åtskilliga teateruppsättningar. Hon har levandegjort Uppsalas historia för flera generationer åskådare och aktörer. Katarina Ehnmark har varit många unga människors första inspirerande kontakt med teaterhantverket och har därigenom vidgat stadens teaterliv och säkrat återväxten på kulturutövare. | |
1996 |
John-Bertil Lundén och kultur- och utbildningscentret Vita-huset |
John-Bertil Lundén har genom mötesplatsen Vita-huset breddat Uppsalas kulturella spektra. Vita-husets vittomfattande utbud har väckt allmänhetens intresse för nyskapande pedagogik och kulturformer. Genom denna satsning har John-Bertil Lundén visat att man utifrån en brinnande vilja och handlingskraft kan förverkliga sina visioner. Något som ger kreativ inspiration åt både kulturskapare och brukare. | |
1995 |
Gästspelssenen Skandiascenen |
För dess uppmuntran till kultursatsningar har Skandiascenen utsetts till Årets Kulting 1995. Skandiascenens hela idé bygger på att ge alla en chans att utöva sin verksamhet i professionell miljö. Denna öppna inställning har skapat en mångfald i Skandiascenens utbud. Med sin rutinerade personal, avancerade tekniska materiel och med sina stilfulla lokaler erbjuder Skandiascenen sina besökare och hyresgäster kulturella helhetsupplevelser. Skandiascenen är en viktig förutsättning för ett mångfacetterat kulturutbud i Uppsala. | |
Uppdaterad: